Solanderledens 23 mil tar dig till de naturmiljöer som karakteriserar det subarktiska kustlandskapet i Norrbotten.

Du vandrar genom kulturlandskap med åkrar och ängar och jordbruksmarker, och ett naturlandskap med djupa skogar och olika faser av produktionsskogar, över myrmarker, förbi hav, sjöar, älvar och bäckar och upp på landskapets bergsknallar med fin utsikt över landskapet.

Läs mer om den natur du kan möta längs Solanderleden i rapporten Natur du möter på Solanderleden>>
Läs mer om områdets naturhistoria, och specifikt Rosfors ekopark i rapporten Rosfors naturhistoria, geologi och ekologi>>

Solanderleden passerar igenom fyra naturreservat och en ekopark (grönmarkerade på kartan). Dessutom ligger ytterligare sju naturreservat i närheten av Solanderleden (ljusgrönt).

Solanderleden passerar även åtta Natura2000 områden  (blåmarkerade) samt åtta  biotopskyddsområden (brunmarkerade).

I Sverige finns över 5000 naturreservat varav endast 396 i Norrbotten, varav 48 i Luleå kommun och 29 i Piteå kommun (2025).

Ett naturreservat avsätts av staten (genom Länsstyrelsen) eller av kommunen och har oftast ett totalskydd. En ekopark avsätts a Sveaskog för bevara skogsmark, men vissa skogbruksingrepp kan göras. Natura2000 är ett naturskydd inom EU för att bevara en värdefull naturtyp för framtiden, och det är regeringen som föreslår EU-kommissionen skyddsområden.  Biotopskyddsområden skyddar en enskild biotop, som kan vara en åkerholme, stenmur, rik äng eller rik skogsdunge, och beslutas av Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen eller kommun.

Kallaxhedens naturreservat
Kallaxheden är en renlavrik, vacker tallhed på sandig mark. Marken är Luleälvens gamla delta som genom landhöjningen hamnat på torra land och av vinden bitvis omformats till flygsanddyner. Sandmarken är täckt av täta mattor av fönsterlav och andra renlavar som på håll lyser nästan som ett snötäcke. Lavrik mark är mycket känslig för slitage, cykla eller rid bara på de vägar som finns. Markerna här skyddas bland annat för att bevara de markväxande lavar som är så viktiga som vinterfoder för renarna. I skogen hörs spillkråkans läte och meståg med tofsmes, talltita och kungsfågel drar fram från tall till tall.

Solanderleden tar dig rakt genom Kallaxheden. Inom ett naturreservat gäller inte allemansrätten oinskränkt, helst ska du på just Kallaxheden endast vandra och cykla på de existerande stigarna! Hos Länsstyrelsen finns mer information om naturreservatet som föreskrifter och karta.

Rosfors bruk naturreservat
Rosfors är en gammal bruksmiljö med lämningar från 1800-talets järnbruk, och reservatet omfattar själva bruksmiljön och omgivande jordbruksmarker.  

I början av 1830-talet upptäcktes att det fanns järnmalm i berggrunden i Rosfors. År 1838 startade 15 bönder och arbetare från bygden ett gruvbolag. I början tillverkade bruket enbart tackjärn. Med tiden tillkom gjuteri och mekanisk verkstad, så de kunde tillverka grytor, pannor, järnspisar med mera. En såg och en kvarn byggdes för att bruket skulle vara självförsörjande på trävaror och mjöl. Bruke7 lades ner 1877, och byggnaderna brann ner 1906. 1974 Restaurerades masugnbyggnaden, medan av hyttan, smedjan, kolhuset och sågen finns endast grunder och fundament kvar.
Läs mer om Rosfors bruk och bygdens historia i rapporten "Rosfors historia och kulturvärden">>
Hos Länsstyrelsen finns mer information om naturreservatet som föreskrifter och karta.

Runt bruket fanns goda åker- och betesmarker som nyttjades till brukets djur. Än idag är dalgången ett levande odlingslandskap med betesmarker och slåttermarker. I den instängslade delen av reservatet betar kor (kvigor) under sommarhalvåret och i fårhagen betar fåren. Var försiktig och stör inte djuren. Hundar ska alltid hållas kopplade. På odlingsmarkerna står ladorna samlade fyra och fyra. Grupperingen är ovanlig för länet.

Miljön kring Rosån som rinner genom naturreservatet är rik på fåglar och växter. Storspoven flöjtar över odlingsmarken. Trastar, sångare och den purpurröda rosenfinken håller sångkör i trädkronorna. På våren blommar kabblekan. På vintern syns strömstaren dyka och fånga småkryp i det strömmande vattnet. I ån finns även chans att se både bäver och utter, eller åtminstone spåren av dem.

Solanderleden går rakt igenom bruksområdet och lokala stigar kan ta dig ned i kulturlandskapet eller upp till gruvan eller genom de djupa skogarna runt Rosfors. 

Lustgårdens naturreservat
Här kan du uppleva naturskog, sjöar, hällmarker och frodiga lundar. En stig går genom naturreservatet och eldplatser finns vid både Abborrtjärn och Lill-Brännträsket.

Längs bäcken från Abborrtjärnen är skogen mycket yppig. Klimatet är gynnsamt för till exempel örnbräken, trolldruva och olvon. Dessa arter lever här vid sin nordgräns i Sverige. Fjälltorta, liljekonvalj och tibast trivs på den näringsrika marken med rörligt grundvatten.

I stora delar av reservatet finns gammal naturskog med grova granar, aspar och sälgar. Här lever många hotade arter. På de gamla sälgarna växer den gröna lunglaven och den beigefärgade dofttickan. På långt håll känner man dofttickans anisdoft i skogen! I en gammelskog som denna är fågellivet rikt med bland annat hackspettar och många olika sångfåglar. Hos Länsstyrelsen finns mer information om naturreservatet som föreskrifter och karta.

Forstjärbergets Naturreservat
I reservatet finns en ravinliknande bildning med äldre granskog med grov sälg och asp. Floran är rik, med arter som liljekonvalj och lappranunkel. I övrigt är naturen varierande med sumpskog vid tjärnen, bördig granskog och tallskog på höjderna.  

Området ligger i sin helhet under Högsta Kustlinjen, vilket innebär att hela området är påverkat av havets svallning. På Forstjärnbergets- och Mittibergets östsluttningar har svallningen varit kraftig och dessa delar av reservatet domineras därför av kalt berg och svallgrus. I Forstjärnberget finns det spännande fåglar att hålla utkik efter, som mindre hackspett, tretåig hackspett, kungsfågel, tofsmes och lavskrika.

Det finns en stig som börjar till höger om den lilla informationsskylten vid vägen. Stigen är omarkerad, ospångad och med gott om döda träd som fallit över den. Det går också att gå upp på bergen. Det är stenigt i branten men uppe på bergen är terrängen mera lättvandrad.
Hos Länsstyrelsen finns mer information om naturreservatet som föreskrifter och karta.

Rosfors ekopark
Ekopark Rosfors är ett skogslandskap som skiljer ut sig i Norrbottens kustland. Här är marken ovanligt näringsrik vilket ger bördiga skogar med gott om lövträd.

Karaktäristiskt är de gamla grova asparna, som ger livsrum åt många krävande insekter. Dessa lockar i sin tur hackspettar. Fågellivet i ekoparken är rikt med många rovfåglar och ugglor. De många lövträden och de grova asparna i ekoparken är unika med tanke på Rosfors nordliga läge. I dag finns flera tusen jätteaspar i ekoparken.
Lövträden gynnar många arter och bidrar till en unik flora och fauna. De gamla granskogarna är en viktig del av Rosfors karaktär. Här finns träd i alla åldrar och god tillgång på död ved. De äldsta tallarna i Rosfors är omkring 350 år gamla. Vissa skogar bär spår av ett flertal bränder, bland annat skogen uppe på Bergtjärnsflygget med mycket döda stående träd och lågor, trots att det var länge sedan det brann senast. 

I ekoparken finns ett rikt nätverk av stigar som leder till intressanta besöksmål i ekoparken. 
Läs mer om Rosfors bruk och bygdens historia i rapporten "Rosfors historia och kulturvärden">>
Läs mer om ekoparken på Sveaskogs hemsida.

Närliggande naturreservat är markerade med gul ikon på Google Maps kartan.
Alterbergets Naturreservat - skogar med grova aspar och sälgar med lugnlav, och fina hällmarkstallskog.
Svallmyrbergets naturreservat - Gammelskog med grova tallar 
Bälingebergets naturreservat - klapperstensfält och stenhällar
Sakritjärnbergets naturreservat - Gammelskog på berg
Hällträskskogens naturreservat - gammal gransumpskog
Klöverträskbackens naturreservat - högrest rik skog med sällsynta arter
Vilhattens naturreservat - gamla tallskogar med brandmärken
Låsbäckens naturreservat - urskogsbetonad bäckravin

De bergsknallar du ser och som du bestiger under din vandring längs Solanderleden var en gång i tiden höga berg, kanske lika höga som Alperna  eller Himalayas 6-8 000 m och bildades under den svekokarelska bergsbildningen 1,8 miljarder år sedan. Med tiden har de nötts ner till dagens begsknallar. Urbergrunden härstammar från kontinenten Baltica som bildades för 2,5-2,8 miljarder år sedan och utgörs huvudsakligen av gnejs. Denna urgamla bergart kommer i dagen i bland annat Måttsundsberget insprängd i yngre bergarter. 

Det finns 17 utsiktsberg längs eller i nära anslutning till Solanderleden, som du kan bestiga och njuta av landskapet. Du kan då göra en mental tidsresa tillbaka till när dessa berg bildades och tänka dig deras majestätiska bergstoppar där du står. Försök och se den vulkaniska aktivitet för 1,9 miljarder år sedan strax innan bergsbildningen, som bl a bildade den järnmalm man hittar lite varstans som bruna porösa bergarter, och som man bröt i t ex Ristjälsgruvan i Rosfors.

Du kan sedan låta tanken fara till istiden för 20 000 år sedan då det låg 3 km tjock is över där du står, eller när isen smält bort för 8 000 år sedan och det var ett 240 m djupt hav över landskapet, vilket är högakustlinjen i dessa trakter. För 5 000 år sedan låg havsstranden vid 50 m kurvan och bygden längs Solanderleden var en skärgård där bergknallar högre än 50 m var öar, holmar och skär i havet. Sakta drog sig sedan havet tillbaka och ännu reser sig landet ur havet med 9mm per år och nya kobbar och skär växer fram längs kusten.

Den senaste istiden, som varade 100 000 år och smälte bort för 6000 år sedan har lämnat en mängd olika avtryck i landskapet.  Isens rörelse slipade landskapets bergsknallar och skapade rundhällar, som du tydligast kan studera på högberhet i Jävre.

I landskapet ligger även stora flyttblock som har transporterats med isen och lämnats kvar när isen smälte.

Inlandsisen skapade även rullstensåsar, moränryggar och moränbacklandskap nu ofta täckta av skog. Inlandsisälvarna skapade även de stora sandhedarna bevuxna med tallskog som du t ex möter på Kalllaxheden.

Vackast är de stora klappperstensfälten som är vanliga i landskapet.

Dessa "Neptuni åkrar"  som Linné kallade dem skapades när havet efter inlandsisen svallade stränderna och rullade stenarna så de rundslipades, en process som man ännu kan studera ute i skärgården.

Mäktiga klapperstensfält finns nedanför Kalahattens norrsida och sydsidan av Högberget i Jävre, men klapper hittas kring de flesta bergsknalklar och höjder i landskapet.

Läs mer om områdets naturhistoria här>>

Solanderleden passerar 14 vattendrag och 49 sjöar, varav den största älven, Piteälven är en av våra fyra nationalälvar och har sin källa vid Sulitelmaglaciären vid norska gränsen. 

Många av de mindre älvarna  liksom de två stora älvarna Piteälven och Luleälven som ramar in Solanderleden har med sina bördiga strandängar varit viktiga för jordbrukets etablering här i norr.

Älvar har historiskt även varit viktiga transportvägar och varit viktiga för skogsbruket som flottningsleder. De många sjöarna, ofta namngivna som träsk eller tjärnen ger fina möjligheter till bad, fiske och avkoppling. De mindre tjärnen hyser ofta häckande fåglar som sångsvan och stor- och smålom. Slättsjön Hemträsket hyser ett stort utbud av sjöfågel.

Det finns många sjöar längs Solanderleden där man kan fiska. På kartan listar vi 18 fiskeplatser som är populärt att fiska vid. De 14 fiskesjöarna hyser inplanterade fiskar såsom regnbåge, öring och röding och kräver fiskekort. I Piteälven och Luleälven fiskas det efter lax och öring och även här krävs det fiskekort.

Fiskekort för Luleälv säljs online på ifiske.se. För Piteälv säljs fiskekort på Laxportalen.se och för fiskesjöarna kan man i de flesta fall på plats lösa fiskekort med Swish. På kartan kan du trycka på ikonen för fiskesjön så får du fram mer information om sjön och fisket.

Solanderleden passerar många vattendrag och sjöar, och allemansrätten ger dig rätt att bada längs stränder så länge du inte gör det på privat tomtmark och att du håller respektfullt avstånd från bostäder.

I anknytning till Solanderleden finns 12 badplatser, som är angivna på kartan.  De flesta är under kommunal tillsyn vad gäller säkerhet och badvattenkvalitet. De flesta har badbrygga och grillplatser, ofta även omklädningsrum och utedass, vilket gör dem till fina rastplatser vid vandring längs leden.

 Tänk på säkerheten, att inte bada  ensam, simma inte rakt ut utan längs med stranden, simma inte i starkt strömmande vatten, och hoppa eller dykt inte i okända vatten.

Längs Solanderleden kan du utforska det nordliga kultur- och naturlandskapets flora i ett stort antal olika naturtyper.

Du kan utforska floran från havskustens rika strandängar vid Kallax by eller i Jävre, där i den svavelrika havsleran, "svartmocka" bildar saltfrätor, grunda partier där salt ansamlas och där salttåliga växter trivs såsom knutarv, saltnarv och saltgräs. Strandängarna har en rik och intressant flora att utforska.

I myrmarkerna hittar du hjortron och tranbär och de köttätande sileshåren och tätört och olika arter av den vackra vitmossan. 

Den boreala Taigaskogen består huvudsakligen av blandskogar av tall,  gran, björk, asp och sälg, och längs fuktiga stränder och bäckstråk växer gråal, olvon och hägg.

I de djupa skogarnas mossklädda Bauerskogar och blåbärsskogar växer den vackra skogsstjärnan, det spröda ekkorrbäret,  den oansenliga orkidén knärot, den skira skogsfräken och söta lilla linnean, och här finns en mängd svampar att utforska under hösten.

På begsknallaras skvattramsdoftande tallhedar växer vackert  förvridna martallar, och på träden växer skägg- och tagellavar.

I de torra tallhedarna såsom Kallaxheden är marken täckt av den vitt lysande lavtäcket av renlav och fönsterlav, som på höstarna är svamprika med pepparriska och kremlor.

I naturreservaten hittar du rödlistade och sällsynta arter såsom den vackra okidén nornan eller den ännu mer sällsynta skogsfrun. 

I naturreservatet Lustgården, speciellt längs dess naturstig, hittar du en ovanlig rik flora för dessa nordliga trakter såsom den ståtliga strutbräken och trolldruva och fjällarter såsom torta, fjällskära, smörboll och lappranunkel. 
Du kan läsa mer om de 40 olika naturtyperna längs Solanderleden i rapporten Natur du möter längs Solanderleden>>

Längs Solanderleden kan du möta skogens konung älgen, vars spillning du hittar nästan överallt i skogslandskapet.  Älgen är skygg och ofta hör du bara älgen när den klampar iväg genom skogen. Även skogsharen, som vintertid blir vit är vanlig, och i kulturlandskapet påträffas rådjuren. Ibland kan man springa på någon ren som blivit kvar efter renflytten. 

Längs vattendragen hittar du spår av bäver i form av bävergnag och bäverhyddor. Har du tur möter du den lekfulle uttern som finns längs många av bäckarna. 
 

I skogarna kring Rosfors stryker den skygga lodjuret och i de djupa skogarna lever björnen, som du inte behöver frukta. Den är väldigt skygg och försiktig. och undviker människokontakt.

Mård och de mindre mårddjuren hermelin och småvessla hittar man bara spillning efter och räven kan du träffa på  i kulturlandskapet tidiga mornar eller kvällar. Bland gnagarna dominerar skogssork och åkersork samt näbbmöss. Det däggdjur du oftast stöter på är nog ekkorren, vars skalade kottar du hittar överallt.

Bland reptiler och amfibier har vi ganska få arter. är finns bara en orm, huggorm, som i dess svarta form är vanlig i Norrbotten. Huggormen är normalt ett skyggt djur och ringlar snabbt iväg när du kommer.

Bland ödlor har den ormlika kopparödlan sin nordgräns här, och oftast hittas den överkörd på grusvägar. Vanligare är skogsödlan som prasslande snabbt kilar iväg i markskiktet.

Den vanliga groda, vars knorrande spel du hör under våren från diken och sjöar är den vanligaste grodan här i norr. Åkergrodan finns bara på vissa lokaler i dessa trakter. i fuktiga kulturmarker kan du stöta den större och vårtigt mörka paddan vars vårtor är giftiga. Du bör därför inte lyfta en padda och håll hunden borta från den.

Längs Solanderleden har du möjlighet att träffa på de flesta av de subarktiska kustlandskapets fåglar.

I kulturlandskapet längs Solanderleden möter du den drillande storspoven, den vackra tofsvipan och den intensivs sjungande sånglärkan.  Den vackert röda rosenfinken hittar du runt Rosfors bruk. Under våren fylls fälten av flyttande sångsvan, gäss och vadare. Har du tur kan du se jordugglan jaga över ängar.

I den boreala barrskogen kan du stöta på den vackra järpen eller höra dess vassa vissling, eller skrämma upp en grupp orrar eller under våren höra deras kurrande spel på myrarna. Den ståtliga tjädern är betydligt skyggare och dess spelplatser är numera svåra att hitta.

Andra karaktärsfåglar i storskogen är den pigga talltitan,de höljudda korsnäbbarna och den nyfikna lavskrikan eller dess mer skygga kusin nötskrikan. Över skogsbygden patrullerar korparna med sina karakteristiska rop och läten.
 

Bland hackspettar är den större hackspetten vanligast, och i storskogen kan du träffa på den svarta spillkråkan. I fuktigare granskogar kan du stöta på den tretåiga hackspetten och I bandskog med mycket grov asp trivs gråspetten, och i lövrika skogar med murkna och nedfallna lövträd kan den sällsynta vitryggiga hackspetten numera påträffas.

I skogen kan du även träffa på våra ugglor, där den lilla sparvugglan är den valigaste. Pärlugglan minskar kraftigt och har du tur möter du den stora slagugglan eller den vackra lappugglan.

I kulturlandskapet kan du träffa på hornugglan. Sommartid är chansen störst att springa på de tiggande uggleungarna.

Bland rovfåglar är sparvhök, duvhök och ormvråk de vanligaste, och vid bergsknallarnas stup kan pilgrimsfalken påträffas. I kulturlandskapet är den ryttlande tornfalken vanlig.

Från myrmarker kan du på våren höra den ståtliga tranans rop och i skogssjöarna ropar storlommen. Längs Solanderleden finns bara en näringsrik slättsjö, Hemträsk som är populära bland änder, och i de näringsfattiga skogsjöarna är den vanligaste sjöfågeln den vackra knipan och i flera sjöar häckar sångsvanen.

I forsande mindre älvar och bäckar och som Rosån kan du vinttertid träffa på den charmiga strömstaren som dyker efter insektslarver i det strömmande vattnet.